I min lilla värld......

Jag har inte skrivit på länge, har inte haft ngn ork och lust!!! Det som hänt i min värld är att min älskade häst ♥comet♥  fick åka till häst himlen förra fredagen. Ucsha va jag har gråtit, det har varit den värsta sorgen jag har varit med om. Nu kanske ni tänker ja....hon har inte varit med om mkt hon!! Men faktum är att denna häst har betytt allt för mig, han var så himla speciell och en underbar vän! Och jag har haft honom i nästan 10 år. Och värst av allt....jag skall behöva bestämma när han skall dö! Ett fruktansvärt beslut, men han var så sjuk så jag hade inget val. Det var fruktansvärt sissta dagen hos honom, jag klappade om honom och sa hej då, det kändes så himla konstigt att det var sissta gången jag fick krama om honom och känna hans mjuka mule mot min kind. Han förstod ingenting, hans ögon var lika glada som vanligt och när jag lämnade han i hagen, han tittade efter mig precis som vanligt.
Vi åkte upp till stugan på torsdagen innan han skulle avlivas, jag klarade inte av att vara med, inte heller att vara hemma. Hade jag varit hemma så hade jag nog inte kunnat hejda mig själv från att åka ut till stallet och avbryta det hela! Min älskade vän och hjälpryttare M var med, jag beundrar henne att hon är så otroligt stark som orkar, och hon är så himla snäll som ställt upp så mkt för mig, jag vet ju att denna häst betydde så mkt för henne med, då hon känt honom i 4 år. Hon sa till mig att allt hade gått bra och att veterinären och den andra gubben hade varit jätte tålmodiga och lugna, hon hade fått vara med helatiden och fått sitta med honom en stund efter att han gått bort, det käns så skönt för mig att hon var med honom och att han fick sluta sina dagar hemma.

Tiden i stugan var ju inte direkt som det brukar. jag hade vansinniga gråt attacker, ja grät som ett barn så att ja nästan tappade andan.
Vi hade dom fullt upp med all snö som hade kommit så emellanåt hade jag tankarna på snön. Vi gjorde julbord i stugan och eldade i brasan och myste. Så.....nu har jag skrivit av mig lite, det känns mkt bättre nu men det käns fortfarande tomt och konstigt.